Sveriges säkerhetsbransch omsatte enligt Säkerhetsbranschens senaste kartläggning ett rekordbelopp på 34 miljarder kronor 2025, och tillväxten väntas fortsätta. Men inom den breda säkerhetsmarknaden – som traditionellt förknippas med väktare, lås och kameraövervakning – finns en betydligt smalare men snabbare växande nisch: system för kriskommunikation och incidenthantering. Det är program och appar som gör att en organisation snabbt kan larma, informera och samordna människor när något allvarligt inträffar. Ett svenskt exempel på ett företag i den nischen är RapidReach.
En nisch som växer snabbare än branschen i stort
Medan den svenska säkerhetsbranschen som helhet, med sina 1441 företag och drygt 47 000 anställda, växer stabilt men i en tydligt mognare takt, ser det annorlunda ut för leverantörer av det som internationellt kallas mass notification systems – system för att snabbt nå och mobilisera stora grupper människor vid en kris. Enligt analysföretaget Grand View Research värderades den globala marknaden för den typen av system till 16,89 miljarder dollar 2025, och beräknas växa till 20,29 miljarder dollar redan under 2026. Fram till 2033 pekar prognosen mot nästan 90 miljarder dollar, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxttakt på hela 23,7 procent – en bra bit över tillväxttakten för säkerhetsbranschen i stort, där vissa segment istället växer med enstaka procent per år.
Drivkrafterna bakom den snabba tillväxten är flera. Utbildningssektorn lyfts fram som det största och snabbast växande användningsområdet globalt, i takt med att skolor investerar i beredskap för allvarliga händelser. Samtidigt driver ett skärpt regelverk på utvecklingen: i Sverige trädde en ny cybersäkerhetslag i kraft den 15 januari 2026, baserad på EU:s NIS2-direktiv, som ställer krav på strukturerad incidenthantering och snabb rapportering för omkring 8 000 svenska organisationer inom 18 kritiska sektorer. Lägg därtill ett hotläge som Säkerhetspolisen beskriver som ett nytt normalläge snarare än en tillfällig topp, med en fördubbling av allvarliga cyberincidenter mot svenska organisationer under de senaste åren, och bilden av en marknad i strukturell tillväxt blir tydlig.
Från telefonringkedjor till digitala plattformar
Det som driver efterfrågan handlar i grunden om ett gap mellan ambition och förmåga. De flesta organisationer har någon form av krisplan, men få har historiskt haft ett sätt att snabbt aktivera den när det verkligen gäller. Traditionella lösningar som telefonringkedjor, anslagstavlor eller manuella utskick är för långsamma och för sårbara när en situation utvecklas på minuter. Det har öppnat upp för en ny generation leverantörer som erbjuder digitala plattformar för larmning, kvittens och eskalering i realtid via larm app.
Internationellt räknas företag som Everbridge, OnSolve, AlertMedia, BlackBerry och Singlewire till de större aktörerna inom fältet, med kunder inom allt från sjukhus och flygplatser till tillverkningsindustri och myndigheter. I Norden finns bland annat Cosafe, som positionerar sig som en marknadsledande plattform för kritisk kommunikation inom offentlig sektor, skolor och företag. Och i Mölndal utanför Göteborg driver Enera International AB tjänsten RapidReach – ett svenskt exempel på hur den här typen av system ser ut i praktiken.
RapidReach: från larm app till heltäckande kriskommunikation
RapidReach är byggt kring principen att ett larm bara är värt något om det faktiskt går fram till rätt person, i rätt ögonblick, och kan bekräftas ha tagits emot. Kärnan i erbjudandet är en larm app för iOS och Android, som skiljer sig från en vanlig pushnotis på flera sätt. Appen kan åsidosätta telefonens tysta läge, vilket gör att ett larmmeddelande alltid uppmärksammas oavsett hur telefonen är inställd, och meddelandet kan även läsas upp högt för mottagaren. Den som tar emot ett larm kan svara direkt i appen, vilket ger avsändaren en tydlig bild av vilka som nåtts och agerar.
RapidReach larm app har en inbyggd checklistfunktion: varje larm kan följas av en lista över åtgärder som ska genomföras, som mottagaren bockar av efter hand. Det säkerställer att inget missas i en stressig situation, samtidigt som det skapar spårbarhet och en färdig rapport när händelsen är hanterad – något som blir allt viktigare i takt med de nya lagkraven på dokumentation. Appen innehåller också en chattfunktion för team, där kommunikation under och mellan incidenter sparas centralt, samt möjlighet att larma baserat på GPS-position, vilket är användbart vid lokaliserade händelser eller för ensamarbetande personal. Utöver att ta emot larm kan behörig personal också initiera ett larm direkt via appen, oavsett var de befinner sig – en funktion som gör att organisationen inte är beroende av att någon sitter i ett kontrollrum för att slå larm.
Denna larm app är samtidigt bara en av flera kanaler i RapidReach-systemet, som också omfattar telefonsamtal, sms, e-post, skrivbordsvarningar, högtalarsystem och fysiska larmpaneler – larm kan initieras manuellt eller triggas automatiskt via ett externt system eller en teknisk integration. Företaget positionerar lösningen dels som ett modernt alternativ till äldre personsökarsystem, dels som ett verktyg som täcker flera användningsområden: inrymning och pågående dödligt våld i skolmiljö, driftstörningar i industri och energisektor, olyckor och första hjälpen, samt bredare katastrof- och kontinuitetshantering för verksamheter med höga krav på tillgänglighet.
Compliance blir en del av säljargumentet
I takt med att kunderna själva möter hårdare regelkrav har leverantörerna av kriskommunikationssystem börjat konkurrera med sina egna säkerhets- och regelefterlevnadsmeriter, inte bara med funktioner. Enera International AB, bolaget bakom RapidReach, är exempelvis certifierat enligt både ISO 9001 (kvalitetsledning) och ISO 27001 (informationssäkerhet), uppger sig vara GDPR-kompatibelt och erbjuder hosting i Sverige – faktorer som väger allt tyngre när kunder inom samhällskritisk verksamhet ska välja leverantör. Bolaget erbjuder också sitt system både som molntjänst och som lokal installation, vilket gör att verksamheter med extra höga krav på driftsäkerhet eller datahantering kan välja den lösning som passar deras riskbild bäst.
Den utvecklingen är själv ett symptom på marknadens mognad: när tillräckligt många kunder omfattas av lagkrav som NIS2, blir revisionsspår, datahemvist och certifieringar en konkurrensfaktor i sig, inte bara ett tekniskt kringargument.
Konkurrensen hårdnar – men efterfrågan gör det också
Att fler aktörer, svenska som internationella, etablerar sig inom kriskommunikation avspeglar en marknad där kundernas krav förändras snabbt. Organisationer som tidigare nöjde sig med en dokumenterad krisplan förväntas nu, delvis på grund av lagstiftning som NIS2, kunna visa att de faktiskt kan agera: larma rätt personer, få bekräftelse på att budskapet nått fram, och dokumentera hela förloppet för en styrelse eller tillsynsmyndighet. Det är en förskjutning från passiv dokumentation till aktiv förmåga, och den förskjutningen gynnar just de leverantörer som kan erbjuda strukturerade, verifierbara flöden snarare än enbart enskilda larmfunktioner.
Samtidigt är utbildningssektorn, som pekas ut som den globalt snabbast växande vertikalen, ett bra exempel på hur efterfrågan sprider sig neråt i organisationsstorlek. Det är inte längre bara stora industrikoncerner och myndigheter som investerar i den här typen av system – kommuner, enskilda skolor och medelstora företag utgör en växande del av kundbasen, vilket i sin tur pressar leverantörerna att erbjuda enklare implementation och lägre trösklar för att komma igång.
En marknad värd att bevaka
Sammantaget pekar utvecklingen mot att kriskommunikation och incidenthantering går från att vara en isolerad teknisk fråga till att bli en självständig och snabbt växande del av säkerhetsbranschen, med en tillväxttakt som skiljer ut sig tydligt från branschen i övrigt. Drivkrafterna – ett skärpt hotläge, ny lagstiftning och en förändrad syn på beredskap som en förmåga snarare än ett dokument – ser inte ut att försvinna inom överskådlig tid. För investerare, leverantörer och kunder som följer säkerhetsbranschen är det därför en nisch värd att hålla ögonen på, med både internationella jättar och svenska bolag som RapidReach som exempel på hur marknaden utvecklas i praktiken.