Vad är ett attefallshus?

År 2014 blev det lagligt att bygga så kallade komplementhus på tomter som redan innan hade en huvudbyggnad. Det unika var att de kunde byggas utan bygglov vilket tidigare bara gällde för friggebodar (max 10 kvm). Dessa nya attefallshus blev snabbt mycket populära och används idag till allt från gäststuga till fritidshus.

Vad är komplementbyggnad?

På alla bebyggda tomter finns en huvudbyggnad. Det är i regel första byggnaden som byggs på tomten och i detta fall krävs bygglov. När sedan mindre byggnader önskas byggas kan detta vara komplementbyggnader. Ett exempel är friggebod, med gräns på 10 kvm och därefter attefallshus på 25 eller 30 kvm.

Skulle ett attefallshus ställas på en obebyggd tomt kommer det alltså inte klassas som komplementbyggnad utan huvudbyggnad – vilket därmed kräver bygglov.

Begränsningar och anpassningsmöjligheter

Trots sin flexibilitet finns det vissa begränsningar med attefallshus, men dessa kan ofta övervinnas med smart planering:

Byggnadens storlek: Den maximala byggytan på 30 kvm kan vara begränsande för större familjer eller vissa användningar. Genom att bygga ett loft kan dock boytan utökas utan att överskrida lagkraven.
Höjdbegränsning: Höjden på 4 meter kan göra det utmanande att skapa två fulla våningar, men det fungerar väl för ett halvloft eller förvaring.
Närhet till tomtgräns: Begränsningen på 4,5 meter till grannens tomt kan påverka placeringen, men detta kan lösas genom att inhämta grannens godkännande.
Klimatanpassning: Attefallshus kan behöva extra isolering eller värmelösningar för att fungera optimalt under vintern, särskilt om det ska användas som permanent bostad.
Anpassade lösningar: Många företag specialiserar sig på skräddarsydda attefallshus, vilket ger möjlighet att få exakt de funktioner som efterfrågas, såsom integrerade solpaneler, smarta hem-teknologier eller särskilda designlösningar för specifika behov.

Loft skapar större yta

Utifrån att ett attefallshus får ha höjd upp till taknocken på 4 meter skapas förutsättningar för loft. Det är därmed extremt vanligt att ett loft byggs över ca en tredjedel av byggnaden. Ett exempel kan vara att markytan är 30 kvm och loftet 10 kvm. Det skapar ett boende med högt i tak på stora delar och knappt 2 meter på vissa delar. I teorin skulle det gå att bygga två våningar men det skulle i så fall innebära att takhöjden skulle bli ca 1,80 – 1,90 m vilket kan upplevas trångt. Men allt beror på vad byggnaden är tänkt att användas till. Är målet att ha så många sovplatser som möjligt kan det vara smart att utnyttja ytan maximalt. De flesta modeller är däremot planerade så att 8 – 10 kvm är loft.

Utökade användningsområden för attefallshus

Attefallshus erbjuder en rad olika användningsmöjligheter som gör dem till ett flexibelt val för många husägare. Ett av de vanligaste användningsområdena är som en gäststuga. Med bekväma sovplatser, ett litet badrum och kanske ett pentry kan gäster få ett privat och bekvämt utrymme. För den som arbetar hemifrån fungerar attefallshuset också utmärkt som ett hemmakontor, särskilt för den som söker arbetsro och vill skilja jobb från vardagslivet. Dessutom kan det anpassas till andra kreativa arbetsmiljöer som ateljéer, musikstudior eller verkstäder.

För de som söker ett mer permanent boendealternativ är attefallshuset ett populärt val som hyresbostad. Genom att hyra ut kan husägaren skapa en långsiktig inkomstkälla eller använda byggnaden för korttidsuthyrning till turister, exempelvis via Airbnb. Andra väljer att använda attefallshus som en plats för familjens tonåringar eller unga vuxna, vilket ger dem en möjlighet att bo självständigt utan att flytta för långt bort.

En annan populär idé är att använda attefallshuset som fritidshus. Med snabb byggtid och möjligheten att anpassa utformningen kan det bli ett perfekt tillflyktsställe i naturen. Vissa väljer också att bygga ett attefallshus som en relaxavdelning eller ett hemmagym, med bastu och rekreationsyta för avkoppling och träning. Oavsett behov finns det oändliga möjligheter att forma ett attefallshus efter individuella önskemål och livsstilar.

Planlösningens påverkan på användningen

Hur attefallshuset planeras invändigt påverkar i hög grad hur det kan användas och hur funktionellt det blir. En öppen planlösning är ofta det bästa valet för den som vill skapa en känsla av rymd, särskilt om attefallshuset används som gäststuga eller fritidshus där social samvaro är prioriterat. Att inkludera ett loft är en annan smart lösning för att maximera utrymmet. Ett loft kan användas som sovplats eller extra förvaringsutrymme, vilket frigör markytan för andra behov som vardagsrum eller köksdelar.

För mer specifika användningar, exempelvis som hyresbostad eller kontor, kan det vara praktiskt att dela upp ytan i mindre sektioner. Ett separat sovrum och badrum kan ge en tydligare struktur och öka komforten för de som ska bo eller arbeta där. Möblernas flexibilitet spelar också en viktig roll i små utrymmen; bäddsoffor, hopfällbara bord och multifunktionella möbler gör det möjligt att optimera varje kvadratmeter.

Ljussättning och placering av fönster är avgörande för att skapa en trivsam miljö. Genom att placera fönster strategiskt kan du släppa in mycket naturligt ljus och skapa en illusion av större yta. Glaspartier eller skjutdörrar kan dessutom ge en harmonisk övergång mellan inomhus- och utomhusmiljöer, vilket är särskilt uppskattat i fritidshus eller relaxavdelningar.

Byggmetoder: Byggsats och lösvirke

När du ska bygga ett attefallshus finns det huvudsakligen två byggmetoder att välja mellan: byggsats och lösvirke. Båda alternativen har sina egna fördelar och nackdelar, och valet mellan dem beror ofta på budget, tidsramar och egen erfarenhet av byggnation.

Byggsats

En byggsats innebär att attefallshuset levereras i färdiga moduler eller förkapade delar som enkelt monteras på plats. Byggsatser är designade för att vara användarvänliga och kräver vanligtvis mindre byggteknisk kunskap än lösvirke.

Fördelar med byggsats

Tidsbesparande: Eftersom delarna är färdigkapade och anpassade är byggprocessen snabbare än att bygga från grunden.
Enkelhet: Byggsatser levereras med detaljerade instruktioner, vilket gör dem lämpliga för nybörjare eller de som inte har tidigare byggvana.
Förutsägbara kostnader: Priset för en byggsats är ofta fast, vilket gör det lättare att budgetera.
Standardiserade lösningar: Många byggsatser är framtagna enligt gällande byggnormer och regler för attefallshus, vilket minskar risken för problem med bygganmälan.

Nackdelar med byggsats

Begränsad anpassning: Byggsatser erbjuder mindre flexibilitet i design och utformning, vilket kan vara en nackdel för den som har specifika krav.
Högre initial kostnad: Även om byggsatser är tidsbesparande kan de vara dyrare än lösvirke, särskilt om du inte själv monterar huset.

Lösvirke

Lösvirkesmetoden innebär att attefallshuset byggs från grunden, där varje komponent, såsom reglar och paneler, köps och monteras separat.

Fördelar med lösvirke

Flexibilitet: Du kan skapa en helt skräddarsydd design som passar dina behov och preferenser.
Möjlighet till kreativitet: Lösvirkesmetoden ger utrymme för att experimentera med material och utformning.
Potentiellt lägre kostnad: Om du har erfarenhet och bygger själv kan lösvirke vara ett mer kostnadseffektivt alternativ än en byggsats.

Nackdelar med lösvirke

Tid och arbetskraft: Att bygga från grunden kräver betydligt mer tid och engagemang, särskilt för den som inte är van vid att bygga.
Kräver erfarenhet: Denna metod kräver mer kunskap om byggprocessen och byggnormer för att säkerställa ett hållbart och godkänt resultat.
Oväntade kostnader: Kostnaderna kan variera beroende på materialpriser och eventuella misstag som kan uppstå under byggprocessen.

Hur väljer man mellan byggsats och lösvirke?

Valet mellan byggsats och lösvirke bör grunda sig på dina unika förutsättningar och mål:

Budget: Om du har en strikt budget och är bekväm med att lägga tid på att bygga själv kan lösvirke vara ett kostnadseffektivt val. Om du däremot värdesätter en fast och förutsägbar kostnad kan byggsats vara rätt för dig.
Tidsåtgång: Har du begränsat med tid är en byggsats ofta det bästa valet, eftersom det är betydligt snabbare att montera ett förbyggt hus än att bygga från grunden.
Erfarenhet: Byggsatser är idealiska för nybörjare eller för de som vill ha ett enkelt och snabbt bygge. Om du däremot har tidigare erfarenhet av byggnation kan lösvirke ge dig friheten att skapa en unik och personlig design.
Anpassningsbehov: Om du vill ha ett attefallshus med specifika mått, material eller funktioner är lösvirke det bästa alternativet. Byggsatser är mer standardiserade och kan vara svårare att anpassa.
Långsiktiga behov: Fundera på vad attefallshuset ska användas till på lång sikt. Om det ska vara en hyresbostad med hög standard kan byggsatsens snabbhet och standardisering vara ett tryggt val. Om det är en kreativ arbetsplats eller ett fritidshus kan lösvirke ge större frihet att skapa något unikt.

Skillnader i regler: Komplementbostad eller komplementbyggnad

Användningen av ett attefallshus, antingen som komplementbostad eller komplementbyggnad, styr vilka regler som gäller. En komplementbostad betraktas som en fullvärdig bostad och omfattas därför av striktare krav enligt Boverkets byggregler. Till exempel måste huset uppfylla energiprestandakrav och vara utrustat med isolering, ventilation och brandskydd för att säkerställa att det är lämpligt för permanent boende. Dessutom krävs anslutning till vatten och avlopp, och byggnaden måste vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Å andra sidan är reglerna för komplementbyggnader, som används till exempel som förråd, bastu eller hobbyrum, mer flexibla. Här krävs ingen anslutning till vatten och avlopp, och isoleringskraven är lägre eftersom byggnaden inte används för boende. Dock måste även dessa byggnader följa grundläggande byggkrav, såsom stabilitet och säkerhet. Det är också möjligt att senare omvandla en komplementbyggnad till en komplementbostad, men detta kräver en ny bygganmälan och att huset anpassas till de högre krav som gäller för bostäder.

Byggnadstekniska regler och krav

Alla attefallshus, oavsett användning, måste uppfylla vissa byggnadstekniska krav. För det första krävs alltid en bygganmälan till kommunen, där detaljerade ritningar och en kontrollplan bifogas. Kommunen granskar dessa för att säkerställa att byggnaden följer gällande regler innan ett startbesked ges.

Placeringen av attefallshuset är också reglerad. Det får inte placeras närmare än 4,5 meter från tomtgränsen utan grannens skriftliga medgivande. Höjden på byggnaden får inte överstiga fyra meter till taknocken, vilket begränsar möjligheten till två våningar men möjliggör loft.

När det gäller hållbarhet måste huset tåla lokala väderförhållanden, såsom vind och snöbelastning. För att säkerställa ett hälsosamt inomhusklimat krävs fungerande ventilation, särskilt i bostäder där dålig luftcirkulation kan leda till fuktproblem. Energiprestandakrav innebär också att isolering, fönster och dörrar ska vara energieffektiva för att minimera värmeförluster.

Brandsäkerhet är en annan viktig aspekt. Attefallshuset måste placeras med tillräckligt avstånd till andra byggnader på tomten för att minimera risken för brandspridning. För bostäder krävs dessutom åtgärder som brandvarnare och tydliga utrymningsvägar.

Planering för ett korrekt bygge

För att undvika problem är det avgörande att följa alla tekniska och juridiska krav från början. Många husägare väljer att anlita en arkitekt eller byggkonsult som kan säkerställa att ritningar och materialval är i linje med Boverkets regler. För den som funderar på att använda attefallshuset som bostad är det smart att redan från början bygga enligt bostadsstandard, även om huset först används som en komplementbyggnad. Detta sparar både tid och pengar vid en framtida omvandling.

Kommunikation med kommunens byggnadsnämnd är också central. En tydlig dialog och korrekt ifyllda handlingar kan minska risken för förseningar och säkerställa att attefallshuset uppfyller alla krav. Med noggrann planering och förståelse för skillnaderna mellan reglerna för komplementbostäder och komplementbyggnader kan attefallshuset bli en värdefull tillgång på tomten.

Vanliga typer av husgrunder för attefallshus

Grunden är en av de viktigaste delarna av ett attefallshus, eftersom den påverkar byggnadens stabilitet, hållbarhet och energieffektivitet. Här är några vanliga typer av husgrunder som används vid byggandet av attefallshus:

Plintgrund

Plintgrund är en populär lösning för attefallshus eftersom den är enkel och kostnadseffektiv. Plintar placeras på välpackad mark och används för att lyfta byggnaden från marknivån. Denna typ av grund är särskilt lämplig för lättare byggnader och fungerar bra på ojämn mark eller i områden med god dränering. Däremot kräver den extra isoleringsåtgärder för att förhindra att kyla tränger in underifrån.

Platta på mark

En betongplatta är ett robust och hållbart alternativ som också erbjuder en bra isoleringslösning. Denna typ av grund fungerar som både bärande konstruktion och golv. För attefallshus som används som bostad är platta på mark särskilt populärt, eftersom den minskar risken för fuktproblem och erbjuder hög energieffektivitet. Nackdelen är att den kräver mer omfattande markarbete och har högre initiala kostnader.

Leca murblock

Leca murblock används ofta för att bygga grundmurar som stödjer husets stomme. Detta alternativ är flexibelt och fungerar bra på lutande tomter där en jämn grund behöver skapas. Murblocken är relativt enkla att hantera och ger god isolering när de kombineras med markisolering.

Skruvplintar

Skruvplintar är ett snabbt och enkelt alternativ som inte kräver grävning. De skruvas direkt ner i marken och används ofta för mindre attefallshus eller där markförhållandena inte tillåter omfattande markarbete. Denna lösning är dock inte lika hållbar som andra alternativ för långsiktigt boende.

Olika taktyper för attefallshus

Taket är både en funktionell och estetisk del av attefallshuset, och valet av taktyp påverkar såväl byggnadens utseende som dess energieffektivitet och hållbarhet. Här är några vanliga taktyper för attefallshus:

Sadeltak

Sadeltaket är en klassisk och tidlös design som passar de flesta stilar. Med sin tvåsluttande konstruktion ger det effektiv avrinning av regn och snö. Detta tak erbjuder också utrymme för ett loft, vilket gör det populärt för attefallshus som används som bostad.

Pulpettak

Ett pulpettak består av en enda sluttande yta och är ett modernt alternativ som ofta används för attefallshus med minimalistisk design. Det är en kostnadseffektiv lösning som också fungerar bra för installation av solpaneler tack vare dess enkla lutning.

Platt tak

Platta tak ger ett modernt och stilrent utseende. De används ofta i områden med milt klimat där snöbelastning inte är ett stort problem. Ett platt tak kan också fungera som en terrass eller grönt tak för den som vill skapa en extra funktionell yta.

Mansardtak

Mansardtak är ett val för den som vill maximera loftutrymmet. Denna taktyp kombinerar brantare lutning i nedre delen med en flackare lutning upptill, vilket skapar ett rymligare inre utrymme och en unik estetik.

Betydelsen av isolering i husgrunder och taktyper

Isoleringen är avgörande för attefallshusets energieffektivitet och komfort, och valet av grund och taktyp påverkar vilka isoleringsåtgärder som krävs.

För grunder som platta på mark är isolering ofta inbyggd i konstruktionen, vilket skapar en effektiv barriär mot kyla och fukt. För plintgrunder och skruvplintar behövs extra isolering under huset för att förhindra kallras, särskilt i kallare klimat. Här är markskivor eller isoleringsskivor av exempelvis cellplast vanliga lösningar.

När det gäller taket har sadeltak och mansardtak fördelen av att erbjuda utrymme för tilläggsisolering, vilket gör dem särskilt lämpliga för bostäder. Platta tak kräver noggrann isolering och dränering för att förhindra värmeförluster och fuktskador. Pulpettak kan optimeras för energieffektivitet med isolerande material som polyuretan eller mineralull, särskilt om de kombineras med solpaneler.

Att kombinera rätt typ av grund och tak med högkvalitativ isolering är nyckeln till att skapa ett attefallshus som är både hållbart och energieffektivt, oavsett om det används som bostad eller komplementbyggnad.

Tekniska installationer i attefallshus: El, vatten och avlopp

Tekniska installationer som el, vatten och avlopp är avgörande för att göra ett attefallshus funktionellt, särskilt om det används som bostad. För att uppfylla lagkraven och säkerställa att huset är säkert och bekvämt att bo i, är det viktigt att planera dessa installationer noggrant och följa gällande regler.

Elinstallation

El är en grundläggande komponent i attefallshus och krävs för belysning, uppvärmning och drift av hushållsapparater. En behörig elektriker måste anlitas för att utföra installationen, som omfattar elcentral, jordfelsbrytare och eluttag. Vidare kan installation av solpaneler vara en smart och hållbar lösning, särskilt för attefallshus som är placerade på tomter med god tillgång till solljus.

Vatten och avlopp

För att attefallshuset ska användas som en permanent bostad krävs anslutning till kommunalt vatten och avlopp eller en godkänd enskild avloppslösning. Detta inkluderar installation av ledningar för både kallt och varmt vatten samt ett system för avledning av spillvatten. Alternativa lösningar, som exempelvis minireningsverk eller vakuumtoaletter, kan övervägas för områden där kommunala anslutningar inte är tillgängliga.

Praktiska tips

Planeringen av tekniska installationer bör ske i samråd med specialister för att säkerställa att alla regler följs. Tänk också på att placeringen av attefallshuset på tomten kan påverka kostnaderna för att dra ledningar. Kortare avstånd till befintliga anslutningar kan minska både kostnader och arbetstid.

Uppvärmningslösningar för attefallshus

Uppvärmning är en viktig aspekt av attefallshus, särskilt i kallare klimat där komforten kan påverkas av otillräcklig värme. Här är några vanliga lösningar för att hålla attefallshuset varmt och energieffektivt:

Vattenburen värme

Vattenburen värme, som till exempel golvvärme, är en populär lösning i attefallshus som används som permanent bostad. Golvvärme kombinerat med en värmepump är både energieffektivt och behagligt, eftersom det sprider värmen jämnt över hela huset.

Direktverkande el

Elradiatorer och elektrisk golvvärme är enkla att installera och passar för attefallshus som används mer sällan, exempelvis som fritidshus eller gäststugor. Denna lösning är dock mindre kostnadseffektiv för permanent boende, särskilt i områden med höga elpriser.

Luftvärmepump

En luftvärmepump är en effektiv lösning för mindre hus som attefallshus. Den kan både värma upp huset och fungera som luftkonditionering under varma månader, vilket gör den till ett flexibelt val för året-runt-boende.

Kamin eller vedeldning

För ett mer rustikt alternativ kan en liten vedkamin vara ett charmigt och effektivt sätt att värma attefallshuset. Denna lösning kräver dock en skorsten och regelbunden skötsel, vilket kan öka underhållsbehovet.

Alternativa tekniska lösningar och innovationer

För den som vill göra sitt attefallshus mer hållbart eller modernt finns det flera alternativa lösningar och innovationer att utforska.

Återvunna material

Användning av återvunna material, som återanvända träpaneler eller isolering av återvunna textilier, kan göra attefallshusprojektet både miljövänligt och kostnadseffektivt.

Smarta hem-teknologier

Installation av smarta teknologier, såsom termostater, belysning och säkerhetssystem som styrs via mobilappar, kan öka bekvämligheten och minska energianvändningen i attefallshuset.

Energiinnovationer

För off-grid-lösningar eller hållbarhet kan attefallshus utrustas med solpaneler, energilagringsbatterier och vattenuppsamlingssystem för regnvatten. Kombinerat med energieffektiva apparater och bra isolering kan detta göra attefallshuset självförsörjande och miljövänligt.

Kompakta tekniska lösningar

För att spara plats finns det innovativa lösningar som kombinerar flera funktioner i en enhet, till exempel minikök med integrerad kyl och spis, eller kompakta badrumsenheter som inkluderar både toalett, handfat och dusch.